Därför bör du upprätta ett testamente

Genom att skriva ett testamente kan man styra över vad som ska hända med ens tillgångar efter att man gått bort. Om man inte upprättar ett gäller ärvdabalkens regler när arvet ska fördelas. Enligt dem gäller bland annat att:

- Sambor inte ärver varandra.

Utan testamente ärver inte sambor varandra. För den som har en sambo som man vill ska få ärva, måste därför ett testamente upprättas.

- Alla barn får lika.

Om inget testamente finns får den avlidnes barn lika stor del av arvet. Vill man att barnen ska ärva olika mycket måste man därför upprätta ett testamente. 

- Alla får rätt till del i all egendom.

Föreskrivs inget annat i ett testamente så har alla arvtagare rätt att inom ramen för sin arvsandel få en del av varje egendomsslag. Genom testamente kan man istället styra vem som får ärva vilken egendom.

- Allmänna arvsfonden får arvet om arvingar saknas.

Saknas arvingar till den avlidne och finns inget testamente tillfaller hela arvet Allmänna arvsfonden.

- Särkullbarn får hela arvet vid första makens bortgång.

Särkullbarn har enligt lag rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång. Det innebär bl a. att en efterlevande make behöver dela arvet efter en avliden make med den avlidna makens särkullbarn. Situationen kan till viss del undvikas genom att frågan regleras i ett testamente. Ett särkullbarns arv kan genom testamente begränsas till att avse endast laglotten. Man kan också önska att särkullbarn avstår från att begära ut sin loglott, eller väntar med att begära ut sitt arv tills båda makarna avlidit.

- Inget blir enskild egendom.

Utan testamente går man miste om möjlighet att ställa upp särskilda villkor för arvet. Ett sådant villkor kan t ex. vara att det som någon får i arv ska vara mottagarens enskilda egendom.

Att upprätta ett testamente är förenat med både fördelar och möjligheter. 

Ett testamente kan t ex fylla följande syften och funktioner:

- Undvika konflikter.

Ett testamente ska på ett tydligt sätt uttrycka testatorns yttersta vilja. Finns ett testamente kan potentiella konflikter om vad den avlidnes vilja i fråga om arvet efter honom eller henne verkligen var undvikas. 

- Skapa trygghet och förenkla för dig själv och anhöriga.

Den som upprättar ett testamente finner ofta trygghet i att veta vad som kommer hända med ens egendom den dag man inte längre finns kvar, och vem som kommer att få del av densamma. För anhöriga, som ska ta hand om dödsboet och bl a. se till att ett arvskifte kommer till stånd, känns det ofta tryggt att veta att de åtgärder som vidtas stämmer överens med vad den avlidna personen verkligen ville. 

- Bestämma vilka villkor som ska gälla för arvet, eller viss egendom.

I ett testamente kan man ställa upp villkor som ska gälla för arvet, eller viss del av det. T ex. kan man genom en föreskrift om enskild egendom bestämma att arvet ska vara mottagarens enskilda egendom, eller genom en föreskrift om förskott på arv reglera om eventuella gåvor givna under livstiden ska vara att betrakta som förskott på mottagarens arv.

- Utse en särskild förvaltare.

Om man vill ge arv till en person under 18 år, det vill säga ett barn, kan det vara klokt att utse en särskild förvaltare. På så sätt kan man se till  att det inte är föräldrarna till barnet som får ta hand om barnets arv för hans eller hennes räkning, till dess att han eller hon blir myndig.

- Bestäm vem som får vad.

Genom att upprätta ett testamente kan man se till att en specifik tillgång hamnar hos en viss person. 

- Begränsa barns arv.

I vissa fall kan man vilja begränsa eller helt utesluta ett barns arv. Vill man göra det, behöver man upprätta ett testamente. Ett barn har alltid, om han eller hon kräver det, rätt att få en viss del av arvet efter sina föräldrar. Den delen kallas för laglott. Det är möjligt att i ett testamente begränsa ett barns arv till att omfatta just laglotten, och även att framföra en önskan om att barnet helt ska avstå från sitt arv, och inte begära ut sin laglott.